---
title: "Begrepp och beräkningar"
description: "Begrepp och beräkningar"
---

Den här artikeln samlar hur lönekartläggningens siffror räknas fram, med ett och samma räkneexempel genom hela texten. Den är skriven så att du ska kunna förklara siffrorna för ledningen, fackliga företrädare och en revisor. Varje sida i Lönekartläggning har dessutom ett eget avsnitt „Så räknas det” i sin hjälpartikel.

**Räkneexemplet.** Rollen Handläggare (samma ort, samma likvärdiga arbetsgrupp) har sju anställda:

- Kvinnor: Anna 30 000 kr (heltid), Bea 24 000 kr (80 %) och Cilla 36 000 kr (heltid).
- Män: David 33 000 kr, Erik 35 000 kr, Filip 37 000 kr och Gustav 43 000 kr (alla heltid).

**1. Vilken lön som jämförs.** Grundlön per månad. Rörlig lön (bonus, provision och liknande) läggs till bara när du kryssar i „Inkludera rörlig lön”: årets poster summeras och delas med 12, så en bonus på 12 000 kr i år blir 1 000 kr/mån. Fasta tillägg läggs till grundlönen bara om organisationen har valt lönebegreppet „Grundlön + fasta tillägg” under Inställningar › Systemparametrar (normalt: endast grundlön); valet gäller Översikt, Klassificering, Gruppanalys och Individuell analys, visas som „Lönebegrepp: …” på varje sida och sparas i årets ögonblicksbild. Engångsersättningar ingår aldrig. En anställd utan giltig grundlön (saknas, 0 eller ogiltig) räknas inte med, inte heller när rörlig lön ingår, och sidorna visar hur många som lämnats utanför. En anställd ingår i analysen om inte „Inkludera i analys” uttryckligen är satt till nej.

**Undantag: EU-rapporten.** Rörlig lön räknas ovan „hittills i år” (innevarande kalenderår delat med 12). EU-rapportens art. 9-uppgifter räknar i stället rörliga delar över rapportens referensår (som standard förra hela kalenderåret) och tar med tillägg som kompletterande lön; se EU-rapport om lönetransparens. Med EU-lönebegreppet per lönekomponent påslaget styr organisationens val per komponent i stället vad som är grundlön, rörlig lön eller inte räknas (punkt 12). Lönebegreppet ovan (Systemparametrar) påverkar aldrig EU-rapporten, och valet per komponent påverkar aldrig den svenska analysen.

**2. Heltidsomräkning.** Alla jämförelser görs på heltidslön: lön ÷ sysselsättningsgrad. Bea: 24 000 ÷ 0,80 = 30 000 kr. Ett värde som „80” tolkas som 80 %. Saknas sysselsättningsgrad, eller är den 0 eller ogiltig, räknas personen som heltid. Den lön som visas för en enskild person, och den höjning som föreslås, är alltid det faktiska beloppet.

**3. Medelvärde och median.** Medelvärdet är summan delad med antalet. Medianen är det mittersta värdet när lönerna står i storleksordning; vid ett jämnt antal är den snittet av de två mittersta.

- Kvinnor (heltidslön 30 000, 30 000 och 36 000): medel 32 000, median 30 000.
- Män (33 000, 35 000, 37 000 och 43 000): medel 37 000, median (35 000 + 37 000) ÷ 2 = 36 000.

**4. Kvinnors lön i procent av männens, och löneskillnaden.** Kvinnors lön i procent av männens = kvinnornas medellön ÷ männens medellön × 100, avrundat till en decimal: 32 000 ÷ 37 000 = 86,5 %. Löneskillnaden = (männens lön − kvinnornas lön) ÷ männens lön × 100. Medel: (37 000 − 32 000) ÷ 37 000 = 13,5 %. Median: (36 000 − 30 000) ÷ 36 000 = 16,7 %. En positiv skillnad betyder att kvinnorna tjänar mindre, en negativ att de tjänar mer.

**5. 5 %-regeln.** EU-rapporten, årsrapporten, varningen vid godkännande i lönerevisionen och jämställdhetsvakten markerar en grupp när skillnaden är minst 5 % i medellön eller i medianlön, åt vilket håll som helst. Beslutet fattas på den oavrundade skillnaden:

- Kvinnor 47 300 kr, män 50 000 kr: 5,4 %. Visas som 95 % men markeras.
- Kvinnor 47 520 kr, män 50 000 kr: 4,96 %. Visas också som 95 % men markeras inte.
- Kvinnor 52 600 kr, män 50 000 kr: −5,2 % (till kvinnornas fördel). Markeras.

Gränsen 5 % är fast. Systemparametern „Varningströskel för lönegap” ändrar den inte (den styr bara färgerna i Lönesimuleringen).

**6. Anonymitetsgräns (minsta gruppstorlek).** Minst 3, eller det högre värde ni har ställt in. Det är antalet personer med en användbar lön som räknas, inte antalet anställda. Kvinnornas snitt visas bara om minst så många kvinnor har lön, männens på samma sätt, och en jämförelse mellan könen bara när båda klarar gränsen. Gruppens snitt döljs också om någons lön skulle gå att räkna fram genom subtraktion: 1 kvinna och 5 män där männens snitt visas ger hennes lön = 6 × gruppens snitt − 5 × männens snitt. Den som har behörighet att se individuella löner ser alla värden i den interna analysen. Allt som lämnar organisationen, till exempel EU-rapporten och dess exporter, är alltid anonymitetsskyddat; där är gränsen 5 om ni inte har sparat ett eget värde.

**7. Kvinnodominerad.** En roll (eller grupp) är kvinnodominerad när andelen kvinnor är minst tröskeln, normalt 60 % (kan ställas in mellan 50 och 70 %). 3 kvinnor av 5 = 60 % räknas alltså som kvinnodominerad. Handläggare i exemplet (3 av 7 = 43 %) är det inte. Andelen räknas bland dem som ingår i analysen och har en lön, med samma regel på Översikten, i Klassificeringen, i Gruppanalys och i Individuell analys.

**8. Gruppanalys: roll mot roll.** Varje kvinnodominerad roll jämförs med högre betalda roller som inte är kvinnodominerade, dels i samma grupp, dels på samma ort i grupper som rangordnas lägre (lägre krav). Skillnaden = (jämförelserollens median − den kvinnodominerade rollens median) ÷ den kvinnodominerade rollens median × 100. Exempel: Undersköterska med median 30 000 kr mot Drifttekniker med median 34 500 kr: (34 500 − 30 000) ÷ 30 000 = 15,0 %, och den kvinnodominerade rollen ligger på 30 000 ÷ 34 500 = 87 % av jämförelserollen. Observera grunden: här räknas skillnaden mot den lägre betalda rollen, medan löneskillnaden i punkt 4 räknas mot männens lön (samma två löner ger där 13,0 %). Hela skillnaden redovisas som oförklarad; inga schablonavdrag för erfarenhet, anställningstid eller prestation görs.

**9. Individuell analys: person mot mål.** Inom varje kombination av ort, likvärdig arbetsgrupp och roll:

- En kvinna jämförs med männens median i rollen och en man med kvinnornas median.
- Är rollen kvinnodominerad får alla i den, även männen, dessutom ett strukturellt mål: den högsta medianen bland högre betalda roller som inte är kvinnodominerade, i samma grupp på samma ort.
- Målet är det högsta av de två. Den som har en heltidslön under sitt mål flaggas.
- Justering per månad = (mål − personens heltidslön) × sysselsättningsgrad.

Exempel: Anna (30 000) har målet 36 000 (männens median) och behöver 6 000 kr/mån. Bea (heltidslön 30 000, 80 %) behöver (36 000 − 30 000) × 0,8 = 4 800 kr/mån i faktisk höjning. David (33 000) jämförs med kvinnornas median 30 000 och flaggas inte. En roll där färre än minsta gruppstorlek har en lön analyseras inte i Individuell analys.

**Motiverad.** En grupp eller kategori räknas som motiverad först när varje person som Individuell analys flaggar i den har en objektiv motivering (Erfarenhet, Prestation eller Marknad). "Omotiverad" räknas aldrig. Samma regel gäller i EU-rapporten, i lönerevisionens varning och på startsidan, där bara personer som är flaggade just nu räknas. **Små roller.** Den som får se individuella löner får även roller med 1–2 personer granskade i Individuell analys, så att deras löner kan flaggas. För övriga, och i allt som delas vidare, gäller anonymitetsgränsen.

**10. Arbetsvärderingspoäng.** Varje grupp bedöms 1–5 på de fyra grundkriterierna (kompetens, ansträngning, ansvar, arbetsförhållanden) och på era egna. Poängen = summan av vikt ÷ 100 × värde, på samma skala 1–5. Vikterna är hela procent och blir tillsammans 100; i profilerna för Sverige och EU/EES har varje grundkriterium minst 10 %. Exempel med vikterna 40/20/30/10 och värdena 4/2/3/5: 0,4 × 4 + 0,2 × 2 + 0,3 × 3 + 0,1 × 5 = 3,4. Ett kriterium med delkriterier får det viktade medelvärdet av delkriterierna med en decimal, och exakt x,x5 avrundas uppåt (3,55 blir 3,6).

**11. Lönekvartiler.** Alla i analysen rangordnas efter heltidsomräknad total lön (grundlön + rörlig lön) och delas i fyra så lika stora band som möjligt; en rest läggs i de lägsta banden (10 personer ger 3, 3, 2 och 2). Andelen kvinnor och män redovisas per band. Personer med exakt samma lön över en bandgräns fördelas proportionellt. Ett band med färre personer än anonymitetsgränsen visas som skyddat.

**12. Rörliga lönedelar.** Andelen som får rörlig lön = antal kvinnor (män) med rörlig lön ÷ alla kvinnor (män) i analysen. Skillnaden i rörlig lön räknas bara bland dem som faktiskt får den, med samma formel som i punkt 4. Exempel: tre kvinnor med 1 000, 1 500 och 2 000 kr/mån (medel 1 500) och fyra män med 1 500, 2 000, 2 500 och 3 000 kr/mån (medel 2 250) ger (2 250 − 1 500) ÷ 2 250 = 33,3 %. EU-rapportens kvartiler och avsnitt om rörliga delar tar alltid med rörlig lön; dess tabell per arbetskategori bygger på grundlön. **Lönekomponenter i EU-rapporten.** När EU-lönebegreppet per lönekomponent är påslaget (Inställningar › Systemparametrar) avgör organisationens val för varje komponent var den räknas: "Grundlön" läggs till grundlönen (medel- och medianskillnaden per kategori och grundlönen per arbetstagarkategori), "Rörlig (kompletterande) lön" räknas i de rörliga delarna (skillnaden, andelen som får den och rörlig lön per kategori) och båda ingår i kvartilernas totala ersättning och timlönen; "Räknas inte" ingår ingenstans. Varje komponent räknas om till ett månadsbelopp över referensåret: rörlig lön per typ och engångsersättningar daterade det året delat med 12, tillägg som snittet av årets månader, och förmåner efter sin periodicitet (månadsvis som den är, årsvis delat med 12, en engångsförmån delat med 12 det år den gäller, en procentsats av grundlönen) för de månader tilldelningen gällde. Förmåner utan värde i pengar räknas inte och rapporten visar hur många de är. Exempel: tre kvinnor med grundlön 30 000 och tillägg 3 000 kr/mån, tre män med grundlön 30 000 och bonus 36 000 kr per år. Med tillägg som rörlig lön är grundlöneskillnaden 0 % och de rörliga delarna 3 000 mot 3 000 kr/mån; med tillägg som grundlön jämförs 33 000 mot 30 000 kr i grundlön och ingen kvinna får rörlig lön.

**13. Timlön (förberedelse).** Timlön = (grundlön + rörlig lön per månad) × 12 ÷ (sysselsättningsgrad × veckotimmar vid heltid × 52). Veckotimmarna tas från den anställdas juridiska enhet, annars från organisationens standard, annars 40. Exempel: 30 000 + 1 000 kr/mån på 80 % och 40 timmar: 372 000 ÷ 1 664 = 223,56 kr/tim. Med en heltidsvecka på 37 timmar blir det 372 000 ÷ 1 539,2 = 241,68 kr/tim. Anställda utan registrerad sysselsättningsgrad räknas inte med.

**14. Kostnad för korrigering.** Årsbelopp = justering per månad × 12. Planen fördelas på 1–5 år (standard 34/33/33 %). För varje år visas årets nya höjning och den totala kostnaden inklusive tidigare års höjningar, eftersom en höjning ligger kvar. Anna: 72 000 kr/år på 34/33/33 ger nya höjningar på 24 480, 23 760 och 23 760 kr och en total kostnad på 24 480, 48 240 och 72 000 kr, och därefter 72 000 kr varje år. Beloppen är lön, utan arbetsgivaravgifter och pension.

**15. Valuta och arbetsgivare.** Löner i olika valutor räknas aldrig ihop och räknas aldrig om med växelkurs. En analys använder organisationens standardvaluta (eller den största gruppen) och visar hur många som har lämnats utanför. När årsunderlaget förs per juridisk arbetsgivare räknas varje arbetsgivare för sig, på egna anställda i egen valuta; anställda utan juridisk enhet (eller med en okänd) räknas till huvudkontoret.