EU-lönetransparens

Var finns den? Lönekartläggning ▸ EU-lönetransparens, direkt efter Årsrapport & arkiv. Den låg tidigare under Exporter. Rapporten bygger på samma analys och samma år som årsrapporten: årsrapporten är den skriftliga dokumentationen enligt diskrimineringslagen 3 kap. 13 §, EU-rapporten är siffrorna enligt direktivets artikel 9. Behörigheten är Exporter, läsa, och den får inte vara begränsad till ett åtkomstområde: rapporten gäller hela organisationen, så en roll som bara ser en del av organisationen (rapporteringslinje, egna uppgifter eller eget filter) nekas både sidan och PDF/PowerPoint-exporten. Sidan visas bara när funktionen är aktiverad för organisationen. När rapporten tas fram för en enskild juridisk enhet döljs dessutom en kategori om skillnaden mot hela organisationens rapport skulle avslöja färre personer än anonymitetsgränsen (till exempel en enda kvinna utanför enheten), eller om någon juridisk enhet har färre än så i kategorin: annars skulle man kunna räkna fram en tredje enhets siffror genom att dra två enheters rapporter från organisationens. Av samma skäl döljs lönekvartilerna, de rörliga lönedelarna och timlönen i en enhets rapport om någon juridisk enhet, eller skillnaden mot hela organisationen, har färre kvinnor eller män än anonymitetsgränsen. Organisationens egen rapport påverkas inte. Befintliga länkar och genvägar till sidan fungerar som tidigare.

EU:s lönetransparensdirektiv (2023/970) ska vara infört i svensk lag senast den 7 juni 2026. Den lagstadgade rapporteringen av löneskillnaden mellan könen per arbetskategori inleds därefter från den 7 juni 2027 för arbetsgivare med 150 eller fler anställda (250+: årligen, 150–249: vart tredje år) och från den 7 juni 2031 för arbetsgivare med 100–149 anställda. Rapporteringen ska visa både medelvärde och median, och varje kategori där skillnaden överstiger 5 % och inte är sakligt motiverad ska flaggas för åtgärd. Den här rapporten (kräver att funktionen är aktiverad för organisationen) bygger den strukturerade redovisningen direkt från era befintliga arbetsvärdegrupper (EQUAL WORK GROUP) — samma indelning som används i klassificeringstabellen.

För varje arbetsvärdegrupp visar rapporten: antal anställda, andel kvinnor/män, medellön och medianlön uppdelat på kön, samt löneskillnaden i procentenheter för både medelvärde och median. En grupp där någon av dessa skillnader är minst 5 %, åt vilket håll som helst, markeras som “Kräver motivering”.

Anonymitet grindas per grupp, precis som i den övriga lönekartläggningen. En grupp visas bara om den klarar organisationens gräns för minsta gruppstorlek OCH båda könen var för sig klarar samma gräns — annars döljs hela gruppen (inga siffror, varken medelvärde eller median) med anonymitetsmarkeringen “Dold (anonymitet)”.

Tröskeln räknar personer med en användbar lön, inte antal anställda. Ett medelvärde eller en median beräknas bara på löner över 0, så det är de personerna som måste klara tröskeln. En grupp med fem kvinnor där bara en har en registrerad lön döljs — annars skulle “kvinnornas medellön” vara just hennes lön. Flaggningen avgörs på den oavrundade skillnaden. Tabellen visar avrundade värden, men beslutet om “Kräver motivering” fattas på de exakta siffrorna: en skillnad på 5,4 % visas som 95 % av männens lön men flaggas ändå. Alla jämförelser görs på heltidsekvivalent lön (lönen omräknad till 100 % sysselsättningsgrad) — medelvärde, median, kvartiler och variabla delar på samma grund — så att deltidsanställda inte ser ut att tjäna mindre bara för att de arbetar deltid. En andel som döljs av anonymitetsskäl visas som “Dold (anonymitet)”, aldrig som 0 %.

Vilken lön rapporten bygger på. Sidan (och CSV-exporten) visar raden “Beräknat på heltidsomräknad månads-/årslön (grundlön och rörliga delar). Timlön visas bara som förberedelse — svensk lag om lönetransparens är inte beslutad.” Direktivet definierar lönenivå som både årlig och timbaserad bruttolön. Rapporten jämför heltidsomräknad månads-/årslön, vilket ger samma skillnad som timlön bara när alla heltidsroller har samma veckoarbetstid. Rapporten är därför ett förberedande underlag, inte en fullständig lagstadgad rapportering.

Koppling till registrerade motiveringar. Om organisationen har slagit på server-sparade lönemotiveringar korsrefererar rapporten varje flaggad grupp mot de faktiska motiveringar som registrerats per anställd (Individuell analys). Det är de anställda som Individuell analys flaggar (de som ligger under sin målön) som behöver en motivering — inte alla i gruppen. En flaggad grupp visas som “Flaggad — motiverad” när ALLA anställda som Individuell analys flaggar i gruppen har en saklig motivering (Erfarenhet, Prestation eller Marknad), tillsammans med datum och vem som registrerade den senaste motiveringen; övriga i gruppen behöver ingen. Har bara VISSA av de flaggade en saklig motivering visas gruppen ärligt som “Flaggad — delvis motiverad”, med det exakta antalet av de flaggade (t.ex. “2 av 5 flaggade anställda”) — resten av löneskillnaden är fortfarande inte förklarad. En flaggad grupp utan någon sådan motivering visas som “Ingen motivering dokumenterad” — en åtgärd krävs. Flaggad grupp utan någon enskild under mål. Individuell analys hoppar över roller som är mindre än anonymitetsgränsen, så om alla som ligger under målön finns i sådana små roller flaggar Individuell analys ingen alls — det finns då ingen att motivera. En sådan grupp visas som “Flaggad — ingen enskild under mål, granska gruppindelningen” (i motiveringskolumnen: “Ingen enskild att motivera — granska gruppindelningen och rollstorlekarna”). Gruppen räknas fortfarande som att den kräver åtgärd: den räknas aldrig som motiverad, den ingår i antalet flaggade utan motivering och den kan fortfarande utlösa en gemensam lönebedömning (artikel 10). Det du ska göra är att se över indelningen: stämmer arbetsvärdegruppen och rollerna i den, eller är rollerna så små att ingen enskild kan analyseras? Slå ihop eller justera roller så att de når anonymitetsgränsen, eller dokumentera skälen till skillnaden på gruppnivå.

Inaktuella motiveringar. Motiveringar går aldrig ut, men en motivering som registrerades före innevarande kalenderår (svensk tid) markeras “Inaktuell — registrerad {år}, se över” i motiveringskolumnen. Den räknas fortfarande precis som förut i statusen ovan. Ovanför tabellen visas hur många motiveringar som registrerades före i år, och CSV-exporten har en extra sista kolumn (ja/nej) för om gruppens motiveringar innehåller en inaktuell. En motivering klassad som “Ej motiverad” (Unjustified) räknas medvetet INTE som en saklig motivering (den dokumenterar att skillnaden ska korrigeras), så den anställda räknas inte med bland de motiverade. Är funktionen inte påslagen visas en tankstreck i motiveringskolumnen (organisationen använder då fortfarande de webbläsarlokala motiveringarna).

Skillnader åt båda hållen. En positiv skillnad betyder att kvinnor har lägre lön, en negativ att kvinnor har högre lön. En skillnad på minst 5 % i medellön eller medianlön — åt vilket håll som helst — kräver en motivering och slås upp mot de registrerade motiveringarna, även när den inte markeras av rapportens visningstolerans. Det är samma regel som avgör om en gemensam lönebedömning kan krävas (artikel 10), så en kategori som är fullt motiverad räknas inte heller där, oavsett vilket kön skillnaden gynnar.

Riktningen visas. Under varje skillnad står om den är till kvinnornas fördel eller till männens fördel, och CSV-exporten har två sista kolumner med riktningen för medel- respektive medianskillnaden. En grupp med minst 5 % skillnad åt något håll visas med en status som kräver åtgärd, räknas bland grupperna som kräver motivering (även i årsrapportens EU-ruta och i PDF- och PowerPoint-exporten, där riktningen också står efter varje skillnad) och är, så länge den inte är fullt motiverad, kandidat till gemensam lönebedömning — där riktningen också anges.

Anonymiteten gäller även motiveringar: en dold (anonymitetsgrindad) grupp visar ALDRIG någon motiveringsinformation — varken status, datum eller vem — precis som den aldrig visar några lönesiffror.

Rapporten har tre exporter: Exportera CSV (byggs i webbläsaren av samma, redan anonymitetsskyddade siffror som visas), samt Ladda ner PDF och Ladda ner PowerPoint (en redigerbar presentation). PDF- och PowerPoint-filen skapas på servern från en ny, behörighetskontrollerad rapport, och varje nedladdning skrivs i granskningsloggen — kan loggningen inte göras skapas ingen fil. Exporterna ger ett fristående, nedladdningsbart underlag för den skriftliga dokumentation lagen (och direktivet) kräver. Motiveringsstatus och registreringsdatum följer med i CSV-exporten, och efter kategoritabellen innehåller CSV-filen två egna avsnitt: andelen kvinnor och män per lönekvartil och de variabla lönedelarna (andel som får variabel lön samt medel- och medianskillnad). Ett värde som döljs av anonymitetsskäl — ett skyddat kvartilband, en dold andel eller en tillbakahållen skillnad — exporteras som ett tankstreck, aldrig som en siffra.

Kvartiler och variabla lönedelar. Utöver löneskillnaden per kategori redovisar rapporten två saker som kategoritabellen inte kan visa. Kvartiltabellen rangordnar hela personalstyrkan efter total ersättning — grundlön plus eventuella variabla delar — delar den i fyra lika stora band och visar andelen kvinnor och män i varje band; det är detta som synliggör könskoncentration högst upp eller längst ner i lönestrukturen. Har flera personer exakt samma ersättning över en bandgräns fördelas gruppen proportionellt: varje plats gruppen tar i ett band bär gruppens egen könsfördelning (fyra personer på samma lön, två kvinnor och två män, med en plats i det lägsta bandet och tre i nästa ger 0,5 kvinnor och 0,5 män i det lägsta bandet). Andelarna blir därför desamma oavsett i vilken ordning personalen är lagrad, varje person räknas exakt en gång och bandens storlek ändras inte. Variabla och kompletterande lönedelar (bonus, provision och liknande) redovisas separat från grundlönen: andelen kvinnor respektive män som får någon sådan del, plus medel- och medianskillnaden bland dem som faktiskt får den. Den uppdelningen är medveten — “kvinnor får lägre bonus” och “kvinnor får ingen bonus” är två olika fynd, och att räkna in nollorna för dem som inte får något skulle gömma det andra bakom det första. Båda avsnitten är anonymitetsgrindade mot samma tröskel som resten av rapporten. Ett kvartilband med färre personer än tröskeln visas som skyddat; skillnaden i variabla delar hålls tillbaka när för få mottagare av något kön skulle göra den utpekande, medan andelarna som får variabel lön ändå visas, eftersom de beskriver hela könets population och inte en handfull mottagare.

Grundlön och rörlig lön per arbetstagarkategori (artikel 9.1 g). Efter huvudtabellen visar rapporten för varje grupp löneskillnaden i grundlön och i rörliga eller kompletterande delar (bonus, provision och liknande) var för sig, båda som medelvärde och median. Skillnaden i grundlön är exakt samma skillnad som huvudtabellen flaggar på, med en decimal. Skillnaden i rörlig lön beräknas bland dem som faktiskt får rörlig lön i gruppen, och bredvid visas andelen kvinnor och andelen män som får den. Samma anonymitetsregler gäller: en grupp som är dold i huvudtabellen är dold här också, skillnaden i rörlig lön visas bara när båda könens mottagare klarar anonymitetsgränsen, och en andel döljs om den skulle peka ut de få som får (eller inte får) rörlig lön. Om bara en enda andel skulle vara dold döljs även den minsta gruppens andel, så att den dolda inte kan räknas fram ur organisationens totalsiffra. Avsnittet följer med i CSV-, PDF- och PowerPoint-exporten, fryses i årsrapportens ögonblicksbild och visas som underlag i den gemensamma lönebedömningen (artikel 10.2 b). En ögonblicksbild som skapades innan avsnittet fanns visas som förut.

Referensperiod och lönebegrepp. Rörliga och kompletterande lönedelar räknas över rapportens referensår: som standard det senaste hela kalenderåret, och det valda året när ett år väljs uttryckligen (årsrapportens ögonblicksbild använder sitt eget år). Bonus och provision är årets registrerade belopp delat med 12. Tillägg ingår som kompletterande lönedel (direktivets lönebegrepp) — i andelen som får kompletterande lön, i medel- och medianskillnaden, i kvartilernas totala ersättning och i timlönen — räknat som genomsnittet över årets tolv månader av de tillägg som gällde den 15:e varje månad. En anställd utan daterade poster behåller sitt registrerade belopp. Referensperioden och lönebegreppet sparas med rapporten och i ögonblicksbilden. Samma referensår och lönebegrepp gäller rörlig lön per arbetstagarkategori. Den svenska lönekartläggningen (Översikt, Gruppanalys, Individuell analys) räknar fortfarande på grundlön; valet “Inkludera rörlig lön hittills i år” lägger till innevarande kalenderårs bonus/provision hittills, delat med 12.

Lönekomponenter (art. 3 och 9). Direktivets lönebegrepp omfattar grundlön och all annan ersättning, kontant eller in natura. Under Inställningar › Systemparametrar › EU-lönebegrepp: lönekomponenter väljer ni för varje lönekomponent om den räknas som grundlön, som rörlig (kompletterande) lön eller inte alls: bonus, provision och övrig rörlig lön, engångsersättningar, tillägg och förmåner per kategori (hälsa, försäkring och pension, fordon, måltider, utrustning, övrigt). Grundlönen är alltid grundlön. Standardvalen: rörlig lön, engångsersättningar och tillägg räknas som rörlig lön, förmåner med ett värde i pengar (hälsa, försäkring och pension, fordon, måltider) som rörlig lön, utrustning och övriga förmåner räknas inte. Standardvalen är antaganden som bör granskas av en jurist. Rapporten visar vilka komponenter som räknats som grundlön, rörlig lön och inte alls, och ögonblicksbilden sparar valen, så ett arkiverat år visar lönebegreppet det räknades på även om valen ändras senare. Varje ändring loggas i granskningsloggen med värdet före och efter. Valen sparas på samma rader som löneartsmappningen för PAXml, och en PAXml-ändring rör inte valen. När funktionen inte är påslagen för organisationen räknar rapporten som tidigare (rörlig lön och tillägg som rörlig lön, inga engångsersättningar eller förmåner) och säger det. Förmåner räknas bara när förmånsmodulen är på, och förmåner utan värde i pengar räknas inte (rapporten visar hur många). Så räknas beloppen: se Begrepp och beräkningar, punkt 12. Den svenska analysens lönebegrepp påverkas inte.

Timlön (förberedelse). Efter de variabla lönedelarna visas timlön som ett sekundärt underlag, märkt Förberedelse. Den ersätter inte års- och månadsbeloppen. Timlönen räknas som årslön (grundlön plus rörliga delar, × 12) delat med avtalade årstimmar: sysselsättningsgrad × heltidens veckotimmar × 52. Heltidens veckotimmar tas från den anställdes juridiska enhet om enheten har en egen heltidsvecka (till exempel 37 timmar för en dansk enhet), annars från organisationens standard, och är 40 om inget av dem är inställt. Båda ställs in under Inställningar › Företagsinställningar: standarden på fliken Organisation och enhetens egen vecka när du redigerar den juridiska enheten (0–60 timmar; tomt fält betyder att standarden gäller). Anställda utan registrerad sysselsättningsgrad räknas inte med, eftersom en gissad heltid skulle hitta på timmar; rapporten visar hur många som ingår av hur många (till exempel 45/50). Medel- och mediantimlön per kön och skillnaden visas bara när båda könen med kända timmar klarar anonymitetsgränsen. Timlönen följer med i CSV-exporten och sparas i årsrapportens ögonblicksbild. Så länge alla har samma heltidsvecka blir skillnaden i timlön densamma som den heltidsomräknade; den skiljer sig när heltidsveckan varierar mellan juridiska enheter. Då visar texten intervallet som använts (till exempel 37–40 h/vecka) och att heltidsveckan skiljer sig mellan enheterna. Ett kollektivavtal med en annan heltidsvecka ställs in på den juridiska enhet där avtalet gäller.

Faktisk timlön från avtalade timmar. Har en anställd ett värde i fältet Avtalade timmar per vecka (på personalkortet, eller kolumnen CONTRACTED HOURS / “Avtalade timmar per vecka” i importen, 0–60 timmar) används personens egna timmar: årslön ÷ (avtalade timmar per vecka × 52). Annars räknas timmarna som tidigare: sysselsättningsgrad × enhetens eller organisationens heltidsvecka × 52. Den som saknar båda räknas inte med. Märkningen följer täckningen: när minst 90 % av de anställda i rapporten har kända timmar (från någon av de två källorna) märks timlönen Redovisas i stället för Förberedelse, och texten beskriver den faktiska beräkningen. Under 90 % är timlönen fortfarande en förberedelse, eftersom mer än var tionde person saknas. Kortet visar täckningen i procent, hur många som har egna avtalade timmar och gränsen, och samma rad följer med i CSV-exporten och i årsrapportens ögonblicksbild (en äldre ögonblicksbild behåller sin märkning). Anonymitetsreglerna är oförändrade: siffrorna döljs om något kön har färre personer med kända timmar än anonymitetsgränsen, eller om 1 till gränsen minus 1 kvinnor eller män saknar timmar.

Exkluderade från analysen. Direktivet omfattar alla arbetstagare, så att sätta Inkludera i analys till nej kräver nu en orsak: Ej arbetstagare, Slutat före referensdatumet, Långtidsfrånvaro utan lön under perioden, Felaktiga eller ofullständiga uppgifter, eller Annat (Annat kräver också en kommentar, högst 500 tecken). Orsaken väljs på personalkortet (visas när rutan avmarkeras), i massredigeringen (fälten Orsak till exkludering och Kommentar exkludering tillsammans med Inkludera i analys = nej) och i importen (kolumnerna EXCLUSION REASON och EXCLUSION NOTE; mallen har en rullista med koderna). Utan orsak stoppas importen, liksom sparandet. Den som redan var exkluderad innan regeln fanns kan sparas som förut men visas som “Orsak saknas”. Varje ändring loggas i granskningsloggen med orsakskoden, aldrig kommentaren (den kan innehålla känsliga uppgifter). När personen inkluderas igen rensas orsaken. Finns exkluderade personer visar EU-rapporten en varning med antalet per orsak (och hur många som saknar orsak), samma siffror står i CSV-exporten och fryses i årsrapportens ögonblicksbild. Knappen Visa vilka och varför listar namn, orsak och kommentar, men bara för en administratör som får se enskilda löner och har behörigheten Personal utan åtkomstområde; andra ser bara antalen. Listan kan stängas av för organisationen (den är på som standard); kravet på orsak gäller alltid.

Danska (och andra länders) juridiska enheter. Rapporten följer landet för de juridiska enheter som de anställda tillhör. Siffror och datum formateras enligt det landet (för Danmark till exempel 1.234,5 och 28.09.2026), även decimalerna i CSV-exporten, där avgränsaren alltid är semikolon. En dansk enhet ser inga hänvisningar till svensk lag: sidan och CSV-filen anger i stället att rapporten är ett förberedande underlag och inte en lagstadgad inlämning enligt dansk lag — varken den könsuppdelade lönestatistik som Ligelønsloven §5a kräver (från 35 anställda) eller en rapport enligt den danska lag som ska genomföra direktivet och som ännu inte har antagits. Juridiska enheter i andra länder utanför Sverige får en neutral text om EU-direktivet. En svensk organisation ser samma text som tidigare.

En valuta per rapport. Löner i olika valutor räknas aldrig ihop till ett genomsnitt. Har organisationen anställda med lön i flera valutor (valutan kommer från den anställdas juridiska enhet, eller från en egen valuta på den anställda) bygger rapporten på organisationens standardvaluta — eller på den största gruppen om ingen har standardvalutan — och en varning visar hur många anställda i andra valutor som har utelämnats. Valutan står också som en egen rad i CSV-exporten. Samma regel gäller Översikten, klassificeringen, gruppinsikterna, den individuella analysen och årsdokumentationen.

Så räknas det. Rapportens delar bygger inte på exakt samma lönebegrepp, och det är bra att kunna säga vilket:

Tabellen per arbetskategori: heltidsomräknad grundlön. Rörlig lön ingår inte här, inte heller när kryssrutan „Inkludera rörlig lön” är ikryssad på andra sidor.
Kvartiler och timlön: heltidsomräknad total lön (grundlön + rörlig lön); timlönen räknas i stället på faktiska timmar.
Rörliga lönedelar: bara den rörliga delen, heltidsomräknad.

För medel och median var för sig är löneskillnaden (männens lön − kvinnornas lön) ÷ männens lön × 100. Exempel: kvinnor 30 000, 30 000 och 36 000 kr, män 33 000, 35 000, 37 000 och 43 000 kr (heltid) ger medelskillnaden (37 000 − 32 000) ÷ 37 000 = 13,5 % och medianskillnaden (36 000 − 30 000) ÷ 36 000 = 16,7 %; gruppen kräver motivering. Kräver motivering = minst 5 % i medel- eller medianskillnad, oavrundat, åt vilket håll som helst: 5,4 % (kvinnor 47 300, män 50 000) markeras trots att det visas som 95 %, 4,96 % (47 520 mot 50 000) markeras inte. Anonymitetsgränsen är organisationens minsta gruppstorlek, 5 om inget värde är sparat, aldrig under 3, och den gäller här även för den som får se löner. Kvartiler: alla rangordnas efter total lön och delas i fyra så lika stora band som möjligt, med en rest i de lägsta banden (10 personer ger 3, 3, 2 och 2). Rörliga lönedelar: exempel — tre kvinnor med 1 000, 1 500 och 2 000 kr/mån och fyra män med 1 500, 2 000, 2 500 och 3 000 kr/mån ger (2 250 − 1 500) ÷ 2 250 = 33,3 %; skillnaden visas bara när minst minsta gruppstorlek kvinnor och män får rörlig lön. Timlön: 30 000 + 1 000 kr/mån på 80 % och 40 timmar ger 372 000 ÷ (0,8 × 40 × 52 = 1 664) = 223,56 kr/tim. Motiverad: en flaggad grupp är motiverad när varje anställd som Individuell analys flaggar i gruppen har en saklig motivering. Alla begrepp och ett gemensamt räkneexempel finns i artikeln Begrepp och beräkningar.

Fastställa, lämna in och sprida rapporten (artikel 9). Under Årsrapport & arkiv, för det valda året, finns kortet för EU-rapportens fastställelse, inlämning och spridning (direkt efter den gemensamma lönebedömningen). Steg 1: ledningen fastställer rapporten — namn på den som undertecknar, roll, datum och ett intygande (en standardtext finns ifylld). Fastställelsen ska göras efter samråd med arbetstagarrepresentanterna: kryssa i ett eller flera samråd ur samrådsloggen (de måste vara daterade samma dag eller tidigare), eller ange varför inget samråd hölls. En fastställelse kan aldrig ändras; en ändring sparas som en ny version som ersätter den förra, och tidigare versioner finns kvar. Om årets ögonblicksbild skapas om efter fastställelsen markeras den som inaktuell och måste fastställas på nytt innan rapporten lämnas in. Steg 2: registrera inlämningen till myndigheten — datum, kanal, referens/diarienummer och vem som lämnade in. Du får en bekräftelsefråga först, eftersom datumet blir den gemensamma lönebedömningens inlämningsdatum och startar sexmånadersfristen i artikel 10; det kan därefter inte ändras i bedömningens formulär, bara ersättas av en rättad inlämning. Steg 3: registrera varje spridning till arbetstagare och/eller representanter — datum, mottagare och sätt (intranät, e-post, möte, brev, anslagstavla eller annat). Alla tre stegen loggas i organisationens granskningslogg (utan intygandets text) och sparas med rapportåret. Behörighet: Admin, eller en egen roll med skrivbehörighet till Årsrapport & arkiv utan begränsat åtkomstområde; läsbehörighet räcker för att se uppgifterna.

Rapport per juridisk enhet. När organisationen har två eller fler juridiska enheter finns väljaren Rapport för i verktygsraden: Hela organisationen eller en enhet. Rapporten, PDF- och PowerPoint-exporten följer valet. Per enhet undanhålls kategorier och kvartiler som skulle kunna räknas fram genom att jämföra med hela organisationens rapport, så att ingen enskild lön kan härledas.

Fastställ och lämna in. Under rapporten finns rutan Fastställ och lämna in med samma fastställelse, inlämning och spridning som i Årsrapport och arkiv, för årets rapport. Den kräver att årets årsrapport är genererad; annars står det så, med en knapp till Årsrapport och arkiv. Rutan visas för roller som har tillgång till årsrapporten.

Tidigare rapporteringsår och lagringstid. Under timlönen visar rapporten upp till fyra tidigare år — antal kategorier, flaggade utan motivering, skillnaden i rörlig lön (medel/median), timlönens medelskillnad, andelen kvinnor per kvartil och antalet exkluderade — exakt som de frystes i respektive års årsrapport. Inget räknas om: en siffra som var dold av anonymitetsskäl det året visas som ett streck, och ett år utan fryst EU-rapport sägs uttryckligen. Samma tabell följer med i CSV-exporten (bara för hela organisationens rapport). Längst ned på sidan ser en administratör Lagring av personuppgifter: hur länge besvarade förfrågningar om lönetransparens sparas efter svaret (standard 36 månader) och hur länge bilagor i åtgärdsplanen sparas efter uppladdning (standard 60 månader), 12–120 månader. En daglig rensning tillämpar inställningen. Standardläget är test: rensningen räknar bara och loggar i granskningsloggen vad den skulle radera. Först när en administratör byter till radera (med bekräftelse) raderas förfrågningarna, och bilagornas filer tas bort medan en post om att filen fanns ligger kvar. En förfrågan som inte är besvarad raderas aldrig. Stängda vakanser har en egen lagringstid på rekryteringssidan.

Myndighetsformat. Kortet Myndighetsformat laddar ner uppgifterna enligt art. 9.1 a–g som en strukturerad fil, CSV eller JSON, med en profil per land: Sverige, Danmark eller EU-bas. Profilen väljs efter rapportens land men kan ändras. Inget land har ännu publicerat vilket format övervakningsorganet (art. 29) ska ta emot, så filen följer en dokumenterad struktur: en rad per uppgift med indikator, artikel, kategori, kvartil, kön, mått, värde, enhet och status. Status är disclosed (visas), withheld (utelämnad av anonymitetsskäl), not_applicable (till exempel ingen rörlig lön) eller unavailable. Filen börjar med metadata: arbetsgivare, land, valuta, referensperiod och att det officiella formatet ännu inte är fastställt. De totala skillnaderna (a) och (c) räknas på bruttotimlön som ett förberedande värde, kategorierna (g) på heltidsomräknad månadslön. Strukturen kan ställas in per export (kolumner, rubriker, avgränsare och decimaltecken), så att den kan anpassas när ett officiellt format finns. Filen tas fram på servern från rapporten med samma anonymitetsregler, och varje nedladdning loggas. Behörigheten är densamma som för rapporten.

Publiceringsläge. Under Publiceringsläge — (a)–(f) publicerar ni en offentlig sammanfattning av årets låsta årsrapport. Den innehåller bara uppgifter för hela organisationen, (a)–(f); kategorierna av arbetstagare (g) och juridiska enheter ingår aldrig. Publicera sammanfattning frågar först, sparar en post (version, vem, när, språk och en kontrollsumma) och laddar ner sammanfattningen som HTML. Novro lägger inte ut den på webben: ni publicerar filen på er egen webbplats. Så länge den är publicerad kan den laddas ner som HTML eller PDF. Avpublicera kräver en anledning och frågar först; posten sparas som en ny version och det gamla finns kvar i historiken. Varje publicering och avpublicering loggas i granskningsloggen. Det krävs årsrapporten för året och samma behörighet som för att fastställa rapporten (Årsrapport & arkiv, skriv, utan begränsat åtkomstområde).